Nordiska forskare kartlägger framtidens arbetsliv


2018-08-15 - Hur påverkas arbets­miljön av digitalisering, atypiska anställningsformer och plattformsbaserade företag? Det utreds nu i ett samnordiskt forskningsprojekt.


30 forskare tar nu ett helhetsgrepp om förändringarna i arbetslivet och hur de inverkar på arbets­rätten och arbetsmiljön i Norden. Forskningen kommer att pågå fram till 2020.
I delprojektet som handlar om arbetsmiljö riktas fokus på den psykosociala arbetsmiljön.
– Målsättningen är att utarbeta en översikt över de psykosociala arbets­miljöfaktorer som arbets­givare och myndigheter ska vara speciellt uppmärksamma på för att bevara en sund arbetsmiljö, säger Jan Olav Christensen som koordinerar delprojektet i arbetsmiljö. Han är forskare vid Statens arbetsmiljöinstitut Stami i Norge.
Innan den nordiska modellen börjar synas, kartlägger forskarna först förändringar som sker i arbetslivet. Det handlar om digitalisering av ­arbetet, framväxten av självständiga uppdrags­tagare och andra lösa eller atypiska anställningsformer samt framväxten av nya aktörer på arbetsmarknaden, i synnerhet digitala plattforms­base­rade företag. När de resultaten finns preciseras fråge­ställningarna inom arbetsmiljöprojektet.
– Vi kommer först att gå igenom existerande forskning för att få reda på vad man vet om effekten av digitalisering och teknologisk utveckling på arbetsmiljö och hälsa. Efter det genomför vi en frågeundersökning för att ta reda på vad experter på fältet ser som de centrala utmaningarna.
– Det mest spännande med det här delprojektet är att se vad experterna lägger vikt vid, vilka perspektiv de har och vad de tror om framtiden, säger han.
I det arbetsrättsliga delprojektet riktas strålkastarljuset mot arbetstagar- och arbetsgivar­begreppet.
– Nya former för lösa eller atypiska arbets­former gör det mer krävande att dra gränsen mellan arbetstagare och självständiga uppdrags­tagare. Nya aktörer, till exempel plattforms­baserade ­företag som taxitjänsten Uber, gör det svårare att ta ställning till vad som är en arbets­givar- och ­arbetstagarrelation och vem som har ansvar för att reglerna efterlevs, säger Marianne Jenum Hotvedt, postdoktor i arbetsrätt vid Oslo universitet. Hon koordinerar delprojektet om arbetsrätt.
– Vi vill synliggöra svagheter eller ”hål” i det arbetsrättsliga skyddet, som kan växa sig större i framtiden.
Ett annat mål är att visa i vilken grad begreppet arbetstagare och arbets­givare kan justeras och utvecklas för att passa in i framtidens arbetsliv.
– Särskilt arbetstagar­begreppet är i nordisk tradition rätt flexibelt. Det ger också möjlighet att anpassa begreppen när anställnings- och arbetsformerna ändrar sig och nya behov av att skydda arbetare uppstår. Kanske det kan bli en nyckel för hur den nordiska arbetsrätten ska anpassa sig till fram­tiden, säger Marianne Jenum Hotvedt.


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN
#6