Fokus på vinst leder till fördomsfulla beslut


2019-01-30 - Om målet för en grupp är att vinna kommer besluten bli styrda mer av fördomar än om målet är att sträva efter bättre gemenskap. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet som belyser hur kontext och genus påverkar gruppers beslut.

I ett experiment om psykologiskt besluts­fattande fick ett antal grupper i uppgift att sätta samman ett lag till en fiktiv stafett. Hälften av grupperna fick information om att de skulle ­sätta samman ett lag som skulle prestera så bra som möjligt för att kunna vinna stafetten, de ­andra grupperna fick information om att sätta samman ett lag med målsättningen att laget skulle uppnå så bra gemenskap som möjligt ­under tävlingen.

I grupperna med målsättningen ”att vinna” styrdes beslutsfattandet i större utsträckning av förutfattade meningar, och så kallade stereo­typer användes för att inkludera och exkludera deltagare från laget. Även hos grupperna med den gemenskapsinriktade målsättningen användes stereotyper, men enbart positivt, för att inkludera människor till laget.

Experimentet är en del i en doktorsavhandling som lagts fram vid Mittuniversitetet. Pär ­Löfstrand, numera doktor i psykologi, har visat att omgivningen och vilka som är med och tar besluten avgör hur fördomsfulla våra beslut blir.

– I en miljö där att vinna är det primära målet kommer vi att använda förutfattade meningar i högre grad. Man blir mer benägen att använda stereotyper för att lyfta fram den vi tror passar in och för att välja bort den vi inte tror passar in. Stereotyper är ett sätt för oss människor att förstå världen, men det blir problematiskt när vi ­baserar beslut på hudfärg, ålder, etcetera, och vi tycker alltid att de som är som oss själva är mer kompetenta än ­andra.

Stereotypa beslut leder dess­utom till att beslut i framtiden också blir fördomsfulla.

– En av delstudierna visar att män föredrar att fatta beslut tillsammans med andra män. Vi ser också att kvinnor föredrar att ­fatta beslut tillsammans med män. Det kan delvis förklaras av att detta är den vanligaste besluts­situationen vi möter. Stereo­typen får alltså fäste på grund av att det helt enkelt finns för få miljöer där kvinnor fattar beslut, säger Pär Löfstrand.

Pär Löfstrand belyser i avhandlingens andra experiment hur föräldraskap och genus påverkar beslut i samband med rekrytering. I studien fick deltagarna bedöma en likvärdig ansökan där endast kandidaternas namn, kvinnliga och manliga, skiljde dem åt. I ansökan stod en rad om att kandidaten nyligen blivit förälder. I analysen av hur samtalet i beslutsprocessen gick framträdde föräldraskapet som en av de viktigaste bedömningspunkterna av kandidaten.

– Att personen var förälder blev viktigare att diskutera än personliga egenskaper, kompetenser och hur de utförde sitt jobb. Det spelade större roll än utbildning.

I diskussionen av föräldraskapet lyftes både positiva och negativa aspekter fram. Föräldrar antogs vara organiserade och strukturerade men frånvaro för vård av sjukt barn lyftes också fram. Men det blev olika diskussioner utifrån vilka man pratade med.

– När män pratade med andra män om kvinnor såg de risk för att kvinnan skulle vara borta för vård av sjukt barn medan den risken inte lyftes när män pratade om pappor.

Beslut påverkas alltså av både kontext, situation och genus. Nöjdast över besluten blir de som känner att de haft inflytande över beslutsprocessen. Det spelar stor roll, visar avhandlingen. Många som deltar i diskussionen och där många olika ­argument luftats leder till mest nöjdhet över beslutsprocessen.

– Resultatet visar tydligt att ju fler det är som har olika infallsvinklar, desto bättre upplevs de tagna besluten. När färre har varit med kommer man att ­uppfatta det som en sämre b­eslutsprocess. Upplevelsen av ett beslut är jätte­viktigt. Tidigare forskning visar att positiva ­upplevelser av beslutsprocesser är viktiga för gruppens prestationer.

ELSA FRIZELL


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN