Svensk hr i framkant vid internationell forskarkonferens 


2019-04-24 - Felfokuserad talent management, känslornas roll i vårt arbetsliv och re-skilling för att lösa kompetensförsörjningen. Det är några ämnen som aktualiserades under en internationell hr-forskarkonferens i Göteborg nyligen. Där märktes också att svensk hr ligger i framkant i världen.


Forskare och praktiker möttes i konferensens "sandlåda" för kreativa samtal om framtidens kompetensförsörjning, hr-analys kopplad till medarbetarupplevelsen och agil hr, bland mycket annat. Foto: Malin Tengblad.
Den internationella HRM-konferensen "International Interdisciplinary Conference on HRM" som arrangeras av Centrum för global HRM, ett samarbete mellan företagsekonomiska institutionen och Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, ägde rum i början av april. Ett hundratal forskare från 21 länder och ett tjugotal praktiker var på plats.

HRM i Sverige står sig väl i en internationell jämförelse och HRM-forskningen är på frammarsch. Det menar Freddy Hällstén, universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg, företagsekonomiska institutionen och verksam vid Centrum för global HRM.

- Det finns en förändringsbenägenhet, nyfikenhet och innovationsförmåga i svenskt hr-arbete som få andra länder kan visa upp, säger Freddy Hällstén.

Det beror bland annat på den svenska traditionen med samverkan mellan arbetsmarknadens parter, som gör att hr ständigt utvecklas och förnyas, menar han.

- Det rör sig om allt från digitalisering, lön och belöning till hr-analys, jämställdhet, mångfald och arbetsmiljö.

Professor Phillip Brown från universitetet i Cardiff var en av huvudtalarna på konferensen. Efter att ha forskat på talent management är hans slutsats att alltför mycket fokus på talangerna inom en organisation lätt leder till stort missnöje bland de som inte ses som talanger. Då är det bättre att tänka som en intervjuad chef i professor Browns studie uttryckte sig: Om jag inte kan kalla alla medarbetare för talanger så har jag misslyckats i min rekrytering.


Philip Brown. Foto: Anders Östebo.

En av Göteborgs universitets egna huvudtalare var professor Åsa Wettergren från institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Hon behandlade temat känslor och hur känslorna styr våra kognitioner och bedömningar i arbetslivets vardag. Vad du ser och hur du ser det beror på var du står, det vill säga hur du känner dig berörd av det som behandlas. Känslornas betydelse negligeras ofta vid det som kallas rationellt beslutsfattande.

Under forskarkonferensens sista dag bjöds ett tjugotal praktiker in för att delta i dialog med forskarna under en så kallad sandpit; kreativa samtal mellan forskare och praktiker. En diskussion rörde re-skilling; att vidareutbilda och omskola existerande arbetskraft. Forskare och praktiker diskuterade företagens utmaningar med att säkerställa kompetens i komplexa automatiserade produktionsprocesser, hur utmaningarna skiljer sig åt i olika länder, hur re-skilling kan bidra till företagens konkurrenskraft, alltså olika strategier för att lösa bristen på arbetskraft och vilka krav som ställs på utbildningssystemet för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning.

Det diskuterades också hur hr-analys eller people analytics, kan användas i relation till konceptet employee experience, alltså medarbetarens upplevelser av sin anställning och hur detta kan följas upp och användas för att förutse framtida risker och möjligheter.

Ännu ett område som väcker intresse är agil hr. Agil hr har nu funnits med en tid, men det är fortsatt hett, inte minst vad gäller hr-specialisternas egen roll. Vad händer exempelvis i självstyrande team?

- Tecken finns att hr-rollen åter blir mer serviceinriktad och anpassad till vad teamen efterfrågar. Men samtidigt finns förhoppningar att hr nu på allvar kommer att jobba strategiskt från en övergripande nivå. Mer forskning behövs om hur agil hr och självstyrande team fungerar i praktiken, säger Freddy Hällstén.

Ytterligare ett område som belystes under konferensen var artificiell intelligens och dess påverkan på professioner, liksom hur vi skapar förutsättningar för den allt äldre arbetskraften, med stigande pensionsålder, att utföra goda arbetsinsatser.

Vid konferensen kom det fram att både praktiker och forskare önskar ännu mer utbyte än i dag.

- Man kan tänka sig mer av att forskarna går ut till företag och organisationer och berättar om ny forskning, det vill säga gör summeringar av det senaste, liksom mer utbyte mellan hr-professionella och forskare via sociala media och communities, publiceringar i populärvetenskapliga skrifter och att bjuda in flera praktiker att föreläsa på universiteten, säger Freddy Hällstén.

JENNIE JENSEN


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN