Längre liv och längre arbetsliv


2019-08-19 - EXPERTEN Vi blir allt äldre och det snabbare än beräknat. Därför kommer också pensionsåldern att skjutas fram från och med 2020. Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog går igenom vad de nya reglerna betyder för arbetsgivare vars medarbetare går i pension de närmaste åren.

Pension är en känslig fråga eller snarare flera känsliga frågor. Ibland blir emellertid pensionsfrågorna onödigt känsliga till följd av att möjligheter, rättigheter och skyldigheter blandas till en massmedial pensionscocktail; ofta med försämring som tema.

Politiken har valt att särbehandla pensionsfrågorna i en så kallad pensionsgrupp, som består av regeringspartierna och allianspartierna. Även om riksdagen i slutändan fattar alla formella beslut, tas de reella besluten i pensionsgruppen, som ju representerar en stor riksdagsmajoritet.

Vårt nuvarande pensionssystem beslutades utifrån de förutsättningar som gällde år 1994. Den genomsnittliga återstående livslängden vid 65 års ålder var vid den här tidpunkten 19,8 år för kvinnor och 16,6 år för män.

Enligt de beräkningar som då gjordes förväntades medellivslängden fortsätta att öka och plana ut till 20,3 år för kvinnor och 17,5 år för män år 2020. Den faktiska ökningen av medellivslängden innebar emellertid redan 2018 att framskrivningen av prognosen för kvinnor var 1,3 år och för män hela 1,7 år högre än den tidigare prognosen.

Riksdagen har fattat beslut om ändrade regler för Las-åldern, det vill säga upp till vilken ålder en person omfattas av anställningsskydd.

De nya Las-åldersregler som träder i kraft den 1 januari 2020 innebär främst att Las-åldern höjs från 67 till 68 år från och med den 1 januari 2020 och till 69 år från och med den 1 januari 2023. Från och med år 2026 ska Las-åldern knytas till ett nytt begrepp – riktåldern för pension (se nedan).

De nya Las-åldersreglerna innebär dessutom att den nuvarande fönsterregeln avskaffas. Fönsterregeln innebär att arbetsgivaren kan avsluta anställningen genom ett enkelt besked den månad då arbetstagaren fyller 67 år. Istället för fönsterregeln införs en regel som innebär att arbetsgivaren kan säga upp en arbetstagare, som har uppnått Las-åldern, utan krav på saklig grund.

Denna uppsägningsmöjlighet gäller alltså från och med uppnådd Las-ålder och inte endast den månad då arbetstagaren fyller Las-ålder. En uppsägning av en arbetstagare, som har uppnått Las-åldern, behöver endast motiveras med att just Las-åldern har passerats. En sådan uppsägning kommer också att vara en så kallad godtagbar särbehandling på grund av ålder. Det sagda innebär att uppsägningen inte utgör en åldersdiskriminering. Däremot får uppsägningen ifråga inte ha samband med annan diskrimineringsfaktor.

Lägstaåldern för uttag av ålderspension kommer också att höjas från 61 till 62 år från och med 2020. Därefter avses lägstaåldern höjas till 63 år från 2023 och till 64 år från 2026. Från år 2026 ska lägstaåldern – liksom LAS-åldern – knytas till det nya begreppet riktåldern för pension.

Riktåldern för pension ska fastställas för varje år med början 2020. Den fastställda riktåldern ska tillämpas för det sjätte året efter beräkningsåret. Detta innebär följaktligen att den riktålder som fastställs 2020 ska tillämpas 2026.

Hur beräknas då riktåldern? Den matematiska formeln kan beskrivas på det sättet att 2/3 av livslängdsökningen efter 65 år ska påverka förändringen av riktåldern. Saken kan också uttryckas så att den förvärvsaktiva tiden förlängs med 2/3 av livslängdsökningen (efter 65 år) och att tiden som pensionär förlängs med 1/3 av denna livslängdsökning.

Naturligtvis skulle det kunna hända att det inte blir fråga om någon livslängdsökning. I en sådan situation skulle följaktligen riktåldern för pension kunna sänkas.

Att förändringar av såväl Las-åldern som lägstaåldern för uttag av pension aktualiserar frågan om ett hållbart arbetsliv är uppenbart. Den diskussionen har inte börjat på allvar ännu, men den kommer att bli en viktig arbetsmiljöfråga framöver.

TOMMY ISESKOG, Arbetsrättsexpert


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN