"Arbetsgivaren borde informera deltidare om försämrad pension"


2019-08-21 - DEBATT Att jobba deltid under småbarnsåren påverkar pensionen negativt. Debattören Emma Persson anser att arbetsgivare borde informera småbarnsföräldrar om de långsiktiga effekterna för livslönen

Att vara småbarnsförälder och samtidigt jobba heltid är krävande. Föräldrar slår inte sällan knut på sig själva i en önskan att minimera antalet timmar i barnomsorgen och maxi­mera tiden tillsammans med sina barn, och det samtidigt som karriären ofta går på helfart under dessa år.

Den lösning som för de flesta ligger närmast till hands är att gå ned i arbets­tid. Och enligt statistiken är det oftast mamman som gör det. Givet­vis är det vars och ens ensak att välja hur familjer löser livspusslet. Men för att kunna göra rätt val behövs mer information om de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av deltids­arbete.

Den som väljer att arbeta mindre får en direkt påverkan på pensionen. För pensionen beräknas utifrån den så kallade livsinkomstprincipen, där en liten del av varje intjänad månadslön läggs till pensionskapitalet. Är lönen lägre, som den blir vid deltidsarbete, sätts mindre pengar av till pensionen.

Så även om en kvinna och en man har samma lön så kan det i slutändan skilja flera tusenlappar mellan deras pensioner. Det blir så eftersom de färre arbetade timmarna påverkar livsinkomsten. Dessutom tillkommer den sekundäreffekt som har kommit att kallas frånvarostraffet.

I ett delikat samspel mellan deltidsarbetande kvinnors svårigheter att hålla sig framme på arbetsplatsen och arbetsgivarens ovilja att satsa på en deltidsarbetande, uppstår en sämre löneutveckling och sämre karriärmöjligheter. Kort sagt, de färre arbetade timmarna får långtgående och ibland oanade konsekvenser för den som går ner i arbetstid.

Det här är något som de flesta nyblivna föräldrar inte tar med i beräkningen när beslutet om att arbeta deltid fattas. I en mycket förståelig önskan att göra det bästa för sig själv, familjen och barnen så hamnar långsiktiga ekonomiska överväganden långt ner på prioriteringslistan.

Därför krävs det någon som behåller en rationell och krass ekonomisk syn på deltidsbeslutet. I mina ögon vore arbetsgivaren perfekt för detta ändamål. För att hjälpa den som ansöker om att arbeta deltid borde arbetsgivaren informera om de ekonomiska konsekvenserna.

Några enkla räkneexempel och en genomgång av det vi vet om frånvarostraffet är allt som krävs. Naturligtvis får det inte leda till påtryckningar. Beslutet är fortfarande upp till den enskilde att själv fatta. Men kanske leder det till ett samtal med partnern därhemma om att kompensera den som arbetar deltid, till exempel genom att föra över premiepensionsrätter eller kompensationsspara på annat sätt.

Som arbetsgivare har du förmånen att följa och vara ett stöd till människor genom flera olika livsfaser. Första jobbet, småbarnsåren, karriärkliv, eventuella sjukskrivningar och pen­sionen. Många av dessa faser är av privat­eko­nomisk karaktär.

Forskning inom beteendeekonomi visar att de allra flesta av oss fattar ekonomiska beslut med hjälp av känslor och intuition, snarare än rationell­t tänkande. Att vara ett stöd genom alla dessa livsfaser innebär också att bistå med korrekt och saklig information så att chanserna för mer genomtänkta ekonomiska beslut förbättras.

EMMA PERSSON, privatekonom på Länsförsäkringar


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN