Coronahösten: Psykisk ohälsa

på jobbet ökar


2020-08-14 - Efter ett halvår med stora omställningar på landets arbetsplatser syns en tydligt ökad psykisk ohälsa. Sedan maj sjukskrivs fler och efterfrågan på psykologiskt stöd och stödsamtal har ökat.

Nu varnar företagshälsan för en liknande utveckling som efter finanskrisen 2008, med en markant och ihållande ökning av depressioner och oro.

När coronapandemin svepte in över Sverige förändrade den på många sätt arbetslivet i grunden. Sex månader senare noteras konsekvenser i form av ökad psykisk ohälsa.

Enligt företagshälsan Previa, som finns på över 90 orter över hela landet, stiger sjukskrivningar på grund av stress och psykosocial ohälsa.

− Det är en ny situation för oss. Det är yrkesgrupper som arbetar hemifrån, vilket innebär helt andra förutsättningar för social gemenskap, och det finns också yrkesgrupper som varit i en väldigt tuff arbetssituation inom vård och omsorg, och kanske inte fått den möjlighet till återhämtning som man vanligtvis behöver ha, säger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare och chef för Previas Sjuk och frisk-tjänst.

Allt sker dessutom i en kontext av generell oro kring framtiden och vad som ska hända, oro för att man själv eller ens nära och kära ska bli smittade och osäkerhet kring den egna ekonomin.

Den ökade sjukfrånvaron för psykisk ohälsa som Previa ser i sin Sjuk- och frisk-tjänst, där över 157 000 arbetstagare ingår, började i maj. Under sommaren har ökningen fortsatt, trots att det normalt sett är en period när sjukskrivningarna går ner.

− Det tyder också på att det är situationer där det gått ganska långt, när man anmäler sin frånvaro som psykisk ohälsa, säger Maria Steneskog Nyman.

Sedan maj har även efterfrågan på psykologiskt stöd och stödsamtal på grund av pandemin ökat, enligt företagshälsan Avonova.

− Stress och andra stressrelaterade orsaker har varit det främsta problemområdet hittills. Nu söker man fortsatt för stress, men bakgrunden är lite annorlunda. Det kan handla om hög arbetsbelastning, etisk stress och otillräcklighet i emotionellt svåra situationer, framför allt inom vård och omsorg. Andra har kanske tvärtom en lägre arbetslastning och upplever osäkerhet och oro kring den egna anställningen, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Otydlighet, bristande stöd och utebliven social gemenskap kopplat till distansarbete är också vanliga orsaker till varför personer söker stöd.

TT: Finns det skäl att känna oro över hur folk verkar må psykiskt under pandemin?

− Ja. Om vi ska använda oss av historisk data innebar den förra finanskrisen en markant ökning av sjukskrivningarna för psykisk ohälsa under en lång period. Jag befarar att vi hamnar i en liknande situation igen, med ökad sjukfrånvaro och kostnader för samhället som följd, säger Robert Persson-Asplund.

Både arbetsgivare och anställda har hamnat ur de gängse rutinerna under pandemin och som chef har man inte samma möjligheter att upptäcka att någon inte mår bra när man exempelvis jobbar på distans eller är permitterad.

− Det är viktigt att man regelbundet frågar varandra hur man mår och hur arbetet fungerar. Det gäller i synnerhet eftersom att undvika att be om hjälp och att berätta att man mår dåligt är en del av problematiken, säger Robert Persson-Asplund.

Att vara chef på distans eller under ett pressat läge ställer höga krav, framhåller Maria Steneskog Nyman.

− Jag tror att det krävs att man förstår att det faktiskt är ett annat ledarskap och ett annat sätt att förhålla sig än om man möter sin medarbetare fysiskt varje dag. Att vara mer aktiv med regelbundna täta kontakter via olika kanaler. Att vara tydlig med förväntningar, uppföljning och positiv feedback, säger hon.

För den anställde själv gäller det att vara tydlig med vad man själv behöver från sin chef för att må bra. Men också att försöka skapa struktur och rutiner i den nya situationen, gärna vara fysiskt aktiv och signalera tidigt om man inte mår bra.

ANJA HAGLUND/TT

Effekter av corona

I Avonovas Jobbhälsoindex 2020 syns att:

− Kvinnor oroas i större utsträckning än män för att bli smittade.

− Yngre oroas i större utsträckning än äldre arbetskamrater för att bli uppsagda.

− Chefer är mer oroliga för att bli uppsagda än vad medarbetarna är, medan medarbetarna istället är mer oroade av att smittas jämfört med chefer.

− Av alla de som arbetar hemifrån under pandemin, närmare 40 procent, upplever de äldre anställda det mycket svårare att göra ett bra jobb på grund av distansarbetet jämfört med sina yngre arbetskamrater. De upplever också större problem med sin arbetsmiljö än vad de yngre gör.

− Av alla de som inte har arbetat hemma, cirka 60 procent, anser en klar majoritet att möjligheterna att göra ett bra jobb har försämrats genom åtgärder (på grund av pandemin) på arbetsplatsen.

− Anställda i Sverige oroar sig mer för att bli smittade av coronaviruset än för risken att bli arbetslös som en effekt av pandemin.

Undersökningen bygger på ett representativt urval på cirka 6 000 anställda från olika branscher. Undersökningen genomfördes under maj och juni.

Källa: Avonova


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN