Magkänsla eller fördomsfri rekrytering


2019-12-10 - KRÖNIKA. Enligt forskning är rekrytering på magkänsla lika pålitligt som tågtrafiken i södra Sverige. Det skriver vår krönikör Linus Jonkman som förklarar varför kompetensbaserad rekrytering har blivit hans religion.

En kollega satte ord på min karriär, hur jag gått från it-branschen till hr: ”Du har jobbat med ettor och nollor innan. För att nu bara jobba med nollor.”Tji fick han när organisationen Prisjakt, som jag jobbade på, vann Great Place to Work i ett av de länder vi verkade i – jag arbetade uppenbarligen med ettor hela tiden.

Det jag dock kan minnas är den religions­kris jag hamnade i under min första tid i arbetslivet. Jag klev in i it-branschen och var färgad av utbildningen. Jag hade en bild av att arbets­livets hierarki avgjordes genom antalet högskolepoäng, mängden certifikat och hur hög IQ en person hade. Sen fick jag träffa de där halvgudarna. Människorna som tog Mensas inträdesprov med en klackspark och hade fler högskolepoäng än vad det finns Pokemons.

Jag blev förvånad. Jag förvånades över hur dessa personer ibland inte förstod det mest elementära i livet. Som att säga ”Godmorgon” på morgonen och ”Hej då” på eftermiddagen. Hur de inte kunde medverka i en diskussion med andra utan att det urartade i ilska. Det föreföll som att alla de saker jag associerat med yrkesframgång bara var chimärer.

Så jag blev intresserad av det där andra, det mellanmänskliga. Jag började flytta mig ut ur it-branschen i små planerade steg mot roller som hade en mer mänsklig natur. Jag började studera psykologi parallellt med jobbet och hamnade på den väg jag vandrat de senaste tio åren.

Men även i min nya disciplin med organisationsutveckling stöter jag på spöken från det förflutna. IQ-test och diverse kapacitetstester är fortfarande vanliga selektionsmetoder för anställningar. Marknaden flödar dessutom över av olika personlighetstester där människor kategori­seras som alltifrån färger till inälvsmat.

Jag upplever detta problematiskt, eftersom det jag läst om forskning kring IQ-tester och dess träffsäkerhet egentligen bara säger att människor som har hög IQ är bra på att göra IQ-tester. Just processen för hur vi anställer är oerhört kraftfull för ett företag, eftersom den med tiden kommer att vara det som skapar organisationen.

Nästa fallgrop är de som totalt struntar i tester. ”Jag vill gärna ha hjälp från hr, för jag är inte bra på att bedöma kandidaters lämplighet” – sagt av ingen chef. Det finns många chefer (speciellt seniora) som gillar att rekrytera på magkänsla. Enligt forskning (från bland annat dr Malin Lindelöw) är rekrytering på magkänsla lika pålitligt som tågtrafiken i södra Sverige. Seniora ledare brukar skrocka och hålla med om detta (men att just deras magkänsla har osviklig precision). Ett av problemen med att rekrytera på magkänsla är nämligen att vi tenderar att välja kandidater som är som oss själva – och vips har vi befolkat vårt team med homogena kopior.

Därför har kompetensbaserad rekrytering blivit min religion i dag. Jag upplever den som det ”minst dåliga sättet” att få rätt människor ombord. Det blir fördomsfritt och naturligt heterogent när vi inte ­använder kulturella stereotyper eller ovidkommande tester för att skilja agnarna från vetet.

En kompetensbaserad rekrytering är i all enkelhet ofta komponerad av test – som testar faktiska arbetsuppgifter för rollen, samt en intervjumall med samma frågor för samtliga kandidater.

Kompetensbaserad rekrytering är ypperligt som medel för att garantera att din organisation byggs kring relevanta förmågor och ett persongalleri populerat utan fördomar.

LINUS JONKMAN

Personalchef, författare och föreläsare.