"Måste prata utifrån att vi får möjlighet att delta"


2020-03-09 - TEMA Las-gränsen har just höjts till 68 år. Men ytterligare steg måste tas för att äldre ska kunna arbeta längre, enligt Anders Ferbe, ordförande för Delegationen för senior arbetskraft.

När fler blir äldre måste också fler arbeta högre upp i åldrarna för att samhällsekonomin ska gå ihop. Det tycker regeringen, vars Delegation för senior arbetskraft har fått i uppdrag att ­arbeta aktivt med frågan fram till oktober 2020. Delegationen, med nya ordföranden Anders Ferbe i spetsen, har redan publicerat 14 rapporter om ålder och arbetsliv ur olika aspekter. Nu utreds bland annat hur arbetslivet kan göras mer ålders­oberoende, samt hur fördomar mot äldre och åldersdiskriminering kan motverkas.

Las-gränsen har redan höjts till 68 år den 1 januari 2020, och den höjs till 69 år den 1 januari 2023. Det kom den parlamentariska pensionsgruppen överens om 2017. Men det finns fler hinder som behöver ­undanröjas på vägen mot ett längre arbetsliv vad gäller lagar, styrsystem och attityder. Arbetsmarknadens parter är centrala i diskussionen, enligt Anders Ferbe.

– Jag tror att många fortfarande ser att vi har en pensionsgräns vid 65, och inte tänker på att de har en möjlighet att behålla anställningen till 68 års ålder.


Anders Ferbe. Foto: Jörgen Appelgren.

Förutsättningarna att arbeta längre ser väldigt olika ut i olika branscher. Anders Ferbe, tidigare ordförande för IF Metall, är väl medveten om det. Förslitningsskador kan göra att det finns arbetstagare som knappt orkar arbeta till 65 års ålder.

– Utifrån det fackliga perspektivet har detta lyfts. Arbetsmiljöfrågorna måste få en hög prioritering och möjligheten för karriärväxling måste också utredas. Folk ska inte fastna i utslitande jobb. Och de som inte har en ­fysisk förmåga att fortsätta måste också få möjlighet till en rimlig pension.

Ska alla då verkligen tvingas arbeta längre? Enligt Anders Ferbe behöver frågan ställas på ett annat sätt.

– Vi måste prata mer utifrån att vi får möjlighet att delta, inte att man tvingas. Det är ju väldigt positivt att vi lever längre, låt oss ha det som ingångsvärde. Om vi får en ökad sysselsättning högre upp i åldrarna, får vi bättre pensioner. De som föds i dag kommer bli uppemot 100 år gamla, det blir mer regel än undantag. Hur ska vi klara en finansiering med en så pass kraftfullt åldrande befolkning? Allt fler måste fundera på det här.

Regeringens delegation presenterar sin slutrapport i oktober 2020. Men redan i vår kommer åldersfrågan beröras i flera diskussioner mellan parterna, bland annat i den om omställning i arbetslivet.

ENNIKÖ ARNELL-SZURKOS

Delegationen för senior arbetskraft

Består av en ordförande, fem ledamöter, åtta ambassadörer, en sakkunnig och ett sekretariat med två anställda utredare.

Ska arbeta med frågor som rör äldres möjligheter i arbetslivet, synen på äldre på arbetsmarknaden, fördomar mot äldre, betydelsen av ett längre arbetsliv för samhället och för den slutliga pensionen, samt den demografiska förändringen i samhället.

Ska sammanföra olika relevanta samhällsaktörer – exempelvis forskare, opinionsbildare, pensionärsorganisationer, arbetsmarknadens parter och relevanta myndigheter – för att diskutera dessa frågor, inspirera samt föreslå åtgärder.

Ska sammanställa och sprida befintlig nationell och internationell kunskap och forskning, men kan även initiera nya rapporter.