Här gör digitala hjälpmedel skillnad för arbetsmiljön


2019-09-17 - Karlstads kommun har arbetat praktiskt med att underlätta för både anställda och medborgare att utnyttja den nya tekniken. Det sker på deras villkor och i etapper så att det finns tid att utvärdera och rätta till.

Digitaliseringsprojektet var ett politiskt initiativ från början. Tillsammans med Arvika, Hammarö och tio norska kommuner beviljades Karlstads kommun EU-stöd i slutet av 2015, för att 2016 starta ett SOL-projekt (Support quality Of Life). Som namnet skvallrar om handlar det om att ge stöd med teknik i stället för med händer. Den 12 november har Karlstads kommun chansen att bli Sveriges digitaliseringskommun på Kvalitetsmässan i Göteborg.

– Vi vet att vi kommer att få rekryteringssvårigheter i framtiden och behövde därför tänka i nya banor. Vi ville hitta ett komplement till hands on-tjänster, säger Ann-­Sophie Gustafsson, som är utvecklingsledare och ansvarig för området Välfärdsteknik på vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun.

– Och vi ville hitta ett tydligt sätt att underlätta planering och arbetsmiljö för vår personal, säger utvecklingschefen Marie Johansson.

För att personalen ska kunna sätta sig in i brukarnas ­behov, eller kunderna, som de föredrar att säga, har kommunen en upplevelseverkstad där personalen till exempel kan låna ett par glasögon och se som om man hade grå starr, eller ett par andra för att se som om man vore diabetiker. Här finns skor som ger dålig balans och tunga västar för att simulera en tung kropp. Men personalen får också känna på hur det är att vara dement, att handla med en ofullständig lista och hur trött man blir när ingenting fungerar.

Många äldre vill klara sig själva så långt som möjligt, vilket gör att en del drar sig för att söka hjälp. Men många vet inte vilka hjälpmedel som finns och hur dessa skulle kunna ­underlätta deras vardag. Därför har kommunen skapat visningsmiljöer på Resurscentrum, som också bland annat driver en restaurang och ett korttidsboende.

– Vi måste kunna visa både personal och anhöriga om vi ska kunna jobba med förändring. Och för oss var det viktigt att inte börja med det krångligaste, utan där det finns volymer och behov, säger Marie Johansson.

Marie Johansson och Ann-Sophie Gustafsson har också jobbat med en grupp hemtjänstanställda i Kronoparken, som har fått fråga sina kunder om vad de helst vill bli självständiga med. Och så har personalen fått lista vad som är tyngst i deras arbete. Det som toppade båda listorna var hygien och toalettbesök.

– Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det tungt att stå på knä och torka någon, säger Kronoparkens gruppledare Luziane Portugal Hög.

Nu har kommunen köpt in spol- och torkbidéer med uppvärmda sitsar som fungerar som vanliga toaletter, men ­genom en fjärrkontroll kan användaren dels spola sig ren, dels blåsa sig torr. Det betyder ökad integritet, men även att antalet urinvägsinfektioner kan minska.

– Vi har fått bättre arbetsmiljö och för kunden betyder det integritet. Jag har bara fått positiva reaktioner. Det ­gäller att få personalen aktiv och visa kunderna vilka hjälpmedel som finns, säger Luziane Portugal Hög.

Hon tycker även att hennes grupp har fått mer tid med kunderna, bland annat genom spol- och torkbidéerna.

– Nu hinner vi ge dem mer trivseltid, som att ta en promenad, det hann vi inte tidigare.

Karlstads kommun har även köpt in en automatiserad dusch, som också sköts via en fjärrkontroll. Den har automatisk reglering av både värme och tvål.

De här produkterna har tagits fram av företag för att hjälpa äldre och rörelsehindrade att duscha säkert och med integritet. Idén till duschen kom från uppfinnaren Thomas Ryberg, vars mamma inte ville ha hjälp med att duscha.

– Det ger en enorm frihet att få vara i fred på toaletten och i duschen, även om man kan behöva hjälp med att komma dit och därifrån, säger Marie Johansson.

Både toalettbidén och duschen visas och kan provas på Resurscentrum. Arbetsterapeuterna Caisa Gran och Katarina Davidsson på Resurscentrum har koll på både digitala och manuella hjälpmedel. De mer avancerade förskrivs efter behov, andra finns att köpa i butik. Några finns att låna, som en dubbelcykel. Den kan vem som helst använda för att till exempel ta en cykeltur med en gammal förälder.

Men för den som inte kan ge sig ut i naturen på egen hand finns också två virtuella cyklar. En som trampas som en vanlig motionscykel och en som kan styras från en rullstol eller rullator. Båda är via programvaran Motiview kopplade till en skärm med valfri miljö så att man kan välja sin resa, vilket gör att man kan cykla till sin vanliga affär eller i sin barndomsmiljö. På det här sättet får de äldre både bättre benstyrka och cirkulation, säger Marie Johansson och Ann-Sophie Gustafsson.

En annan digital produkt som hon tror mycket på är gps-larmen.

– De vanliga trygghetslarmen fungerar ju bara inom fyra väggar. Gps-larmen kan ju hjälpa människor att våga gå ut på promenad. Och det ökar tryggheten även för de anhöriga, säger hon.

Karlstads kommun gjorde en pilot i våras och har nu tio sådana här larm ute hos användare. De finns nu som valbar tjänst, men startsträckan har varit lång.

– Det är viktigt att man som kund hos oss fortsatt ska kunna välja personal i stället för teknik. Vi vill inte behöva tvinga någon. Tanken med visningsmiljöerna är att inspirera, säger Marie Johansson.

Viktor Gustavsson är samordnare för Nattpatrullen. För honom har digitaliseringen främst handlat om att tillsyn nattetid numera kan ske via kameror. Nattpatrullens ­personal tittar till de sovande upp till tre gånger per natt, och ser de att sängen är tom tittar de igen efter tio minuter. Är den då fortfarande tom rycker de ut med fysisk tillsyn.

– Det har fungerat väldigt bra. Vi slipper skramla med nycklar och väcka människor. I dag är mina medarbetare ambassadörer för digitaliseringen, säger han.

43 kameror ersätter i dag 80–90 nattbesök. Även här är det Kronoparken som ligger i framkant. Det som är på gång att lanseras brett nu i höst är lås som kan öppnas via en app i telefonen. Det är säkrare för kunderna att slippa ha många kopior av sina nycklar ute på olika håll i verksamheten och det sparar tid för de anställda att slippa hämta upp nycklar inför sina besök.

Automatiserad läkemedelshantering är ett annat ­exempel. Om den som i dag får läkemedel av personal flera gånger per dygn i stället själv kan ta sitt läkemedel så underlättar det för både personal och den enskilde. Karlstads kommun har köpt in 45 digitala läkemedelsfördelare. De fungerar så att personalen stoppar in två veckors dosering i en apparat och skriver in ordinationen. Kunden får påminnelse genom ljud, ljus och tal. Apparaten river upp dospåsen. Om kunden inte tar medicinen, går påsen tillbaka in i apparaten och personalen får ett meddelande.

– Vissa kunder kunde tidigare behöva många besök varje dag, bara för att få sin medicin. Men många vill vara självständiga och en sådan här apparat gör att de kan vara självständiga längre. De känner sig stärkta och blir bättre på att även klara av andra saker, berättar Ann-Sophie Gustafsson.

NINNI DICKSON

Vård och omsorgs digitala resa

Syftet med projektet är att göra plats för nya perspektiv på vård och omsorg som gör medborgare mer självständiga. Visningsmiljöer ska inspirera brukare och medarbetare att prova nya produkter. Inspiration ges också via Facebook.

Förvaltningen har ­tagit fram en process för att från ax till limpa kunna plocka in nya produkter och välfärdstekniska tjänster, där behoven av stöd matchas mot produktens/tjänstens funktionalitet. De kan utgöra testbäddar för produkter och tjänster som företag och ­näringsliv utvecklar och vill att förvaltningen ska vara med och ­prova.

I en upplevelseverkstad får medarbetare med stöd av olika vistelser prova på hur det är att vara beroende av andra för att klara sin ­vardag. Efter ­vistelsen följer man upp på den egna arbetsplatsen och kopplar diskussionen till möjligheten att vara självständig med stöd av smarta produkter och välfärdstekniska tjänster.

Genom eventet Digitala senioren har förvaltningen visat ­olika möjligheter att bli självständig i sin vardag. Utgångspunkten är att man lättare kan nyttja­ ­digitala tjänster inom vård och omsorg om man ­redan är digital när man behöver hjälp.

Sveriges digitaliseringskommun

Till Sveriges digitaliseringskommun utses den kommun som har lyckats bäst med att använda ­digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheterna, demokratin och kommunen som helhet.

Bakom utmärkelsen står Sveriges kommuner och landsting, Myndigheten för digital förvaltning, Finansdepartementet, PWC, Telia, Vinnova och IT & Telekomföretagen.

Förutom Karlstads kommun är i år Karlskrona kommun, Lidingö stad, Södertälje kommun och Umeå kommun nominerade. Utmärkelsen delas ut under Kvalitetsmässans invigningsgala på Göteborgsoperan den 12 november.


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN