När medarbetare äger ökar engagemanget 


2019-03-11 - Inom hr är medarbetarnas engagemang något av en helig graal. Är svaret att låta medarbetarna vara med och äga företagen?

Att fler medarbetare är med och äger företag skulle kunna vara en logisk följd av automatiserings- och digitaliseringstrenderna. När den mänskliga kompetens som kvarstår efter att enklare uppgifter tillfallit datorer och robotar, kan följden bli att medarbetare både förväntas och erbjuds vara med som del­ägare. Framtidens arbetsmarknad och affärs­modeller öppnar helt enkelt upp för en mer reell delaktighet i form av att medarbetare i större utsträckning än i dag får vara med och äga före­tagen.

Men trots att svenskar är vana att spara i aktier och fonder, är fostrade i fackliga engagemang och att det är relativt vanligt att människor startar eget så är medarbetarägda företag ovanliga i Sverige. Det är konstigt, tycker Sophie Nachemson-­Ekwall, forskare på Handelshögskolan i Stockholm och författare till idéskriften Ett Sverige där anställda äger.


Sophie Nachemson-Ekwall.

– Medarbetarägda företag är motståndskraftiga, över­lever konjunktursvängningar och kriser, och engagerar de anställda. Dessutom leder det till att anställda blir kvar, vilket är viktigt nu när konkurrensen om talanger ökar. Och då talar vi inte om ett fåtal nyckelpersoner, utan lika mycket om att behålla all personal.

Skälen till att medarbetarägande i Sverige är ovanligt och att utvecklingen går långsamt är flera, dels att kännedomen och kunskapen om dessa ägandeformer och dess förutsättningar är låg, dels att engagemanget från fackföreningarna är oklart. Dessutom finns det byråkratiska och politiska hinder. Skattesystemet motverkar medarbetar­ägande, både genom att inte stötta familjeföretag som i samband med generationsskifte skulle kunna sälja ett före­tag till de anställda genom att sätta upp en stiftelse, ­eller att starta medarbetarkooperativ för att ta över olika verksamheter från kommunen eller i samband med att en produktionsanläggning ska läggas ner.

– Synsättet att alltid se ersättning till medborgarna som inkomst av tjänst (som beskattas högt) och inte som ­inkomst av kapital (med lägre skatt) är djupt rotat. Sveriges resa mot anställda som ägare lär därför bli lång och mödosam, men den är icke desto mindre nödvändig, säger ­Sophie Nachemson-Ekwall.

Hon lyfter fram att anställda som äger hela eller delar av företag ofta har ett längre perspektiv på sitt engagemang och att de gör som familjeföretag ofta gör, det vill säga vinstsatisfierar, alltså tar ut tillräckligt med vinst, i stället för vinstmaximerar, som ofta tillskrivs aktörer på aktiemarknaden. Internationell forskning visar hur detta i bästa fall skapar välskötta, lönsamma och innovativa företag som hamnar högt på listor som rankar hållbarhet och medarbetartrivsel.

Det finns ett positivt samband mellan produktivitet och medarbetarägande. En genomgång av 129 vetenskapliga studier visar att två tredjedelar kunde påvisa positiva effekter rörande sambandet mellan medarbetarägande och produktivitet. I studier av amerikanska medarbetar­ägda företag visar det sig att nyckelfaktorer som ekonomisk lönsamhet, produktivitet och andra faktorer som har bäring på ett företags utveckling är bättre i dessa företag än i konventionella bolag. En oproportionerligt stor andel av de företag som finns med på den amerikanska tidningen Fortunes 100-i-topplista över bäst skötta företag, har vinstdelning eller någon form av aktiedelägande.

Andra faktorer som gynnas av medarbetarägande är, inte helt oväntat, jobbtrygghet, högre deltagande i besluten, bättre behandling och mindre övervakning. Därtill är personalomsättningen lägre. Det visar en enkätstudie ­baserad på svar från 40 000 anställda i 14 företag. I företag som ägs av medarbetarna är också nivån av internutbildning högre.

– Det skulle kunna tolkas som att medarbetare som också är delägare är mer långsiktiga och engagerade och blir mer benägna att öka sina kunskaper genom både formell och informell utbildning, säger Sophie Nachemson-­Ekwall.

Dessutom visar de amerikanska studierna att anställda som både har aktier och möjlighet att utöva inflytande har högre inkomster, stannar på sitt arbete längre och ger mer förslag till förbättringar än anställda utan delägande. Företag som drivs av medarbetare är precis lika innovativa som andra företag. Men enbart finansiellt deltagande verkar i sig inte vara tillräckligt för att förbättra resultatet. Vinstdelning har bara effekt om systemet kombineras med andra program och åtgärder för att öka de anställdas delaktighet. Effekten blir tydligast i de fall där medbestämmande och delägande går hand i hand. Det räcker alltså inte bara med delägarskap, som när startupföretag ger optionsprogram, eller enbart medbestämmande, som när arbetstagarrepresentanter sitter i styrelsen. Dessutom måste vinstdelningen vara förhållandevis betydande, det räcker inte med att ägarna delar med sig av bara några fåtal procent i bolaget.

– I Sverige har det odlats en bild av att anställda inte kan driva verksamheter gemensamt. Men det stämmer inte. Det handlar i stället om att verksamheten ska organiseras och styras på ett tydligt sätt. Bolagsstyrning utvecklas hela tiden, och det kan styrning av personalägda verksamheter också göra. Anställda är heller ingen lösning för alla typer av företag. Det är inte en lösning för krisföretag. För att lyckas behöver anställda omges av stödstrukturer, genom utbildning, finansiella resurser och ett skattesystem som uppmuntrar.

Medarbetarägda företag är inte lika benägna att delta i strukturomvandling, och de är inte heller lika intresserade av expansion och tillväxt.

– Därmed passar de inte in i det svenska samhällskontraktet, där facket tar hand om anställda som förlorar jobben och näringslivet ger de anställda nya jobb i mer lönsamma företag. Men det är en modell som passade Sverige fram till och med 1980-talet, när vi hade storföretag. Så ser inte Sverige ut längre. Vi behöver behålla våra små och medelstora företag så att de växer, även om det inte alltid sker så snabbt. Varken fackföreningsrörelsen eller arbetsgivarna tänker i sådana banor, och inte heller staten genom skattesystemet, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Större öppenhet för anställda som ägare finns i länder som Frankrike, USA, Kanada och Storbritannien.

– Där är medarbetarägande en del av lösningen för polariseringen stad och land, digitaliseringen, nya krav på välfärden och sociala företag, generationsskiften, och en utveckling mot mer av delaktighet och ekonomisk demo­krati.

JENNIE JENSEN


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN