Pedagogikforskaren:

”Akta dig för enkla lösningar”


2018-09-14 - Vill du skapa de bästa förutsättningarna för lärande i din organisation? Ta lärdom av forskningen. Några ledtrådar: handlingsutrymme, delaktighet, omfamnande av avvikelser, tid för reflektion ? och glöm inte att följa upp.


Inom lärande i arbetslivet finns det ett glapp mellan teori och praktik. Med andra ord används inte alltid de rön som framkommit. En annan fallgrop är att rakt av kopiera andras modeller.

– Akta dig för att söka enkla lösningar och lita inte blint på vad andra har gjort. Den mesta kunskapen inom hr-området behöver översättas och anpassas ­lokalt för att fungera. Det säger Andreas Wallo, universitetslektor och docent i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet samt koordinator och forskare vid Helix Competence Center.

Just nu är det populärt med olika former av action learning, lärande genom konkreta situationer. E-learning är också aktuellt. Viktigt är, menar Andreas Wallo, att förhålla sig kritisk till trender, inte minst inom lärande och kompetensutveckling.

– Vem driver trenderna? Ofta är det konsulter. Och nej, det finns ingen helig graal inom lärande.

Vilken form som är bäst för att få ut bästa läreffekt är alltså inte lätt att svara på.

– Hur beror på vem som ska lära, vad som ska ­läras, varför det ska läras och när det ska läras. Det går alltså inte att säga vad som är bäst.

Att använda appar eller samma mekanismer som i sociala medier, liksom i exemplet från Scandic ­Hotels som du kan läsa om här intill, ser han vissa ­risker med.

– Det finns negativa aspekter av att alltid vara nåbar. En annan risk är att det inkräktar på ställtiden, det ­riskerar att ”äta upp” våra zoner för avkoppling.

Han rekommenderar att väga in sådana här risker vid implementeringen av en metod för lärande.

– Testa och utvärdera hur medarbetarna upplever det. Vi måste vara beredda att utvärdera initiativen. Trots riskerna tycker jag att det är roligt att Scandic vågar pröva nya initiativ.

Finns det någonting vi kan hämta ur forskningen för att bygga en god lärkultur och skapa en bra lär­miljö? Ja, det gör det, säger Andreas Wallo.

– I en lärmiljö som är utvecklande finns det handlingsutrymme: medarbetarna har reella möjligheter att påverka. Det finns även grund för delaktighet: medarbetarna är själva med och planerar, genomför och utvärderar innehållet i det som ska läras. Vidare ses fel och avvikelser som någonting positivt, det vill säga något som på sikt utvecklar verksamheten. Ytterligare en positiv faktor för lärandet är om det ges ­utrymme för reflektion: att få möjligheten att kritiskt reflektera kring sitt arbete och hur det utförs. Här är även feedback eller konstruktiv återkoppling viktig. Att medarbetaren får ­respons på att det han eller hon gör leder åt rätt håll. Ledare och chefer har en viktig roll i att skapa utvecklande lärmiljöer. De behöver stödja, utbilda och utmana medarbetarna.

Huruvida nya kunskaper kommer till ­användning och tillämpas beror ofta på om läroinsatsen har föregåtts av ett reellt och specifikt behov snarare än ett allmänt kunskapslyft. Finns det en kund, till exempel, som efterfrågar en specifik kunskap hos en konsult, så brukar det bli en mer omedelbar effekt av lärandet. När det gäller mätning av lärande så mäter företag tvärtemot vad man kan tro, inte mycket alls, enligt Andreas Wallo.

– Man utvärderar kurser, men oftast direkt efter ­avslut, eller en kortare tid efteråt. Men det finns få systematiska metoder för att identifiera, värdera och ­sprida lärandet som sker i det dagliga arbetet. Till före­tagens försvar ska dock sägas att det är mycket svårt att mäta lärande. Vissa skulle säga att det är omöjligt, eftersom det finns för många okända faktorer som spelar in.

JENNIE JENSEN


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN
#6