Teamarbete livlina under nedläggning


2019-03-14 - Mitt i nedläggningshot och under en lång väntan på besked lyckades Radiotjänst öka engagemanget och produktiviteten. Hur? Genom en omorganisation och satsning på cheferna. ? Vi ska sluta med flaggan i topp. Svenska folket ska minsann sakna oss, säger hr -strategen Julia Falbo.

Nedläggningshot mot Radiotjänst i Kiruna hade funnits under lång tid, men när den statliga public service-utredningen hösten 2017 föreslog ett skattefinansierat avgiftssystem insåg företaget att det var allvar.

Hr-strategen Julia Falbo som hade rekryterats i maj för att bland annat bygga upp företagets karriärvägar fick nu snabbt nya arbetsuppgifter, men som fortfarande hade med utveckling att göra. För trots avvecklingshot beslutade Radiotjänsts styrelse att företaget skulle fortsätta att utvecklas. Skulle det bli nedläggning, så skulle det bli med flaggan i topp.


Julia Falbo. Foto: Elsa Frizell.

– Helt rätt, tycker jag. Vi insåg tidigt att vi var tvungna att sålla bort det vi inte kan påverka, utan i stället fokusera på det vi kan göra något åt. Det bästa vi kan göra för oss själva är att göra ett riktigt bra jobb. Vi har med skämtsamt allvar sagt att svenska folket minsann ska sakna oss, säger Julia Falbo.

Hon beskriver Radiotjänst som ett företag med en enorm stolthet och att gruppen svetsades samman av det yttre hotet om avveckling. Men insatser gjordes också. Det fanns sedan en tid tillbaka arbetsmiljöproblem på kundtjänstavdelningen. Försök till förbättringar hade gjorts i omgångar men inget hade riktigt kommit åt problematiken.

– För att fortsätta göra ett bra arbete insåg vi att vi behövde ta tag i det, nedläggningshot eller inte. Vi lyssnade in vad det var medarbetarna hade för behov och det visade sig att de kände sig styrda och efterfrågade inflytande och delaktighet. Vi förstod att vi var tvungna att göra radikala förändringar i organiseringen av arbetet för att möta det, säger Julia Falbo.

Kundtjänstavdelningen organiserades i team som fick i uppgift att arbeta tillsammans med ärendena. Teamen fick själva sätta sina mål, utvärdera och reflektera över hur det gått. Individuell uppföljning togs bort och ersattes av uppföljning av teamen. Julia Falbo beskriver att arbetet styrdes om från kontroll till tillit.

August Tapojärvi är fackklubbens ordförande och han beskriver omorganisationen som ett bra exempel på hur fack och arbetsgivare kan arbeta tillsammans.

– I projektet har det såklart funnits frågeställningar, och i början fanns det mycket oro inför förändring. Men arbetsgivaren har genuint lyssnat på arbetstagarna och vi har samverkat och på så sätt fått en samstämmig bild till slut, säger August Tapojärvi.

En av de stora frågorna var schemaläggning, något som personalen nu sköter själva, liksom hur ärendena ska lösas.

– Teamen har gjort det lättare för oss kolleger att ha dialog, vilket har gjort att vi löser problem snabbare när vi lättare kan fråga varandra. Vi kan också välja på vilket sätt det är bäst att lösa ärendena, säger August Tapojärvi.

Parallellt med omorganiseringen till team utbildades cheferna.

– Våra chefer skulle behöva hantera oro och medarbetare, som under lång tid skulle leva i ovisshet, samt leda på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för engagemang och arbetsglädje trots avvecklingshot. Cheferna hade en avgörande roll för att detta skulle gå bra, säger Julia Falbo.

Trots stundande avvecklingshot var det aldrig något alternativ att inte göra omorganiseringen eller satsningen på cheferna. Hr-chef Anita Svensson tycker att det är ett klokt användande av resurser.

– Vi ger dessutom medarbetarna med sig något i bagaget. Vi ser det som en kompetensutveckling att ha arbetat på detta sätt i team och att ha varit med om denna förändring, säger Anita Svensson.

Satsningen har också gett resultat. Under 2018 fick Radiotjänst in fler avgifter än beräknat och behöll fler licensbetalare än året innan. Medarbetarundersökningarna i miniformat som gjordes var femte vecka visade att engagemanget ökade under hela året. Och i princip alla medarbetare är fortfarande kvar.

– Jag kan bara tänka mig kostnaderna för ersättningsrekryteringar om alla hade sagt upp sig. Vi har ju arbete att slutföra och ett långt avvecklingsarbete som måste göras, säger Julia Falbo.

När beslutet om nedläggning väl kom november 2018 var det en tung stund, men både August Tapojärvi och Julia Falbo beskriver det som att personalen var redo och att det var skönt att väntan var över.

– Vi satt samlade och följde omröstningen i riksdagen. Det är klart att det var mycket vemod. Framför allt ledsamt att vi inte längre skulle få vara kolleger. Samtidigt hade vi redan dagen efter beskedet den här stabila grunden att stå på i teamen. Det är tack vare det som det gått att hantera. Vi tar hand om varandra, säger August Tapojärvi.

Avvecklingen av Radiotjänst pågår under hela 2019 för att vara helt avslutad 2020. För många medarbetare har det börjat bli färre arbetsuppgifter men på hr-avdelningen är det fullt upp.

– Att avveckla ett bolag av denna storlek gör man inte varje dag. Allt är nytt och det är mycket att göra. Vi räknar, skriver intyg, gör uppsägningsbesked, förhandlar med facket och mycket mer. Man har ju allt vardagsarbete plus detta, säger Anita Svensson.

Hon beskriver hur de i början gjorde en stor karta för jobbet de hade framför sig. Där ritade de in vad de visste och vad de inte visste, listade de stora punkterna och satte in datum i kal­endrarna för när allt skulle vara klart. Under arbetet har samverkan med facket varit viktigt och att hela tiden dela med sig av den information som finns.

August Tapojärvi tycker att sättet Radio­tjänst arbetat på tydligt visar att man klarar motgångar bättre om man jobbar tillsammans.

– När vi hade gått ihop och hjälpts åt att bygga upp den nya kundtjänstavdelningen, så hade vi lärt oss att vi kan hjälpa varandra även i arbetslöshet. Det bevisar en viktig poäng. För att kunna hantera motgångar måste man jobba tillsammans på detta sätt. Arbetsgivare och arbetstagare kan inte jobba i varsitt hörn. Att satsa på personalen även i sådana här lägen vinner alla på. Arbetstagarna för att de mår bättre och arbetsgivarna för att de tjänar pengar eftersom produktionen inte går ned.

ELSA FRIZELL


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN