Undvik anonyma visselblåsarsystem!


2019-12-12 - DEBATT. Det är ett problem att allt fler företag väljer att använda anonyma visselblåsarsystem. Vi måste värna även den anmäldas rättssäkerhet under en utredning, skriver debattören Richard Mårtensson.

Det blir allt vanligare med anonyma visselblåsarsystem. Det finns en utbredd uppfattning om att vissel- blåsarsystem alltid är ett gott hälsotecken, men i praktiken kan det ­ibland vara tvärtom om man inte har lagt tid på att förvissa sig om rätts­säkerheten i systemen. Visselblåsarlagen, som ska säkerställa repressalieskydd för anmälare, infördes från den 1 januari 2017. I den fastslås att den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott inte har skydd enligt ­lagen.

I propositionen till nyss nämnda lag påpekar också lagrådet att exempelvis människor som lämnar uppgifter som kan framstå som förtal inte ska ha skydd mot repressalier. Regeringen hade initialt ett förslag om att personer som slår larm inte skulle få sin identitet röjd. Efter remissinstansernas kommentarer togs dock detta bort och var inte med i den proposition som riksdagen antog i det som blev den så kallade visselblåsar­lagen.

Lagen ger alltså inget anonymitetsskydd. Bakgrunden till regeringens val går givetvis bara att spekulera i, men en kvalificerad gissning bör ­ändå antas vara risken för att individer falskeligen utpekas som klander- värda och att människor genom ond tro försöker skada kolleger i arbetet.

Ändå inför flera organisationer system med rätten att uttala vad som helst, om vem som helst, under anonymitetsskydd. Detta är förvånande. ­Human & Heart är ett av de företag som de s­enaste åren gjort flest utredningar i Sverige när det handlar om kränkningar och trakasserier, men även andra avvikelser som kan uppstå i arbetslivet. I en genomgång av våra utredningar kan vi konstatera att en anmälares påståenden helt eller ­delvis bara kan styrkas i cirka 50 procent av fallen. I 15 procent av fallen saknas helt grund för anmälan. Enbart den statistiken torde ge en fingervisning om problematiken med anonyma anmälningssystem. Människor och organisationer kan skadas svårt av grundlösa, vilseledande, ­anonyma påståenden. En utredning i arbets­livet bör utgå från liknande principer som utredningar i brottmål. Samtidigt bör diskussionen handla om att värna och säkerställa repressalieskyddet och inte om anonyma rättsosäkra anmälningar. Sammanfattningsvis behöver vi bli bättre på att ­utreda ­avvikelser objektivt, där såväl anmälares som den anmäldas rätts­säkerhet värnas under utrednings­processen.

Debattören

Richard Mårtensson

Senior advisor Human & Heart HR


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN