”Våga ifrågasätta dumheter på jobbet”


2018-06-14 - Trots att vi anser oss vara ­välutbildade och eftertänksamma så tänker vi allt snävare. Forskaren Mats Alvesson lyfter upp den funktionella dumheten som en förklaring.


Det var några år sedan Mats Alvesson, professor i organisation och ledning vid Ekonomi­-

hög­skolan vid Lunds universitet, myntade begreppet funktionell dumhet, men han tycker att begreppet är mer aktuellt än någonsin. Den funktionella dumheten breder ut sig, explosionsartat, ­anser han, och det kan få förödande konsekvenser.

Tillsammans med André Spicer, professor i organisations­teori vid Cass Business School på City University i London, skrev han 2017 boken ”The stupidity paradox”, som nyligen kom
ut också på svenska. Dumhetsparadoxen innebär att organisationer anställer begåvade och smarta människor som i slutänden gör dumma saker.

Kortsiktigt kan de producera goda resultat, men långsiktigt ­banar de väg för katastrofer, där bankkrisen 2008 i USA är ett sådant exempel. Att vara funktionellt dum är inte att vara obegåvad, snarare krävs det intelligens för att lyckas.

Till viss del kan den funktionella dumheten vara bra, medger Mats Alvesson. Den fungerar som ett socialt smörjningsmedel. Man är följsam och förutsägbar, stör sig inte så mycket, ingen blir upprörd ­eller ifrågasatt. Funktionell dumhet gör också att man själv kan undvika tvivel om vad man egentligen åstadkommer. När man inte tänker för mycket så blir tillvaron mindre krånglig.

– Men det leder också till ett otroligt slöseri med tid och resurser eftersom vi inte funderar ­kritiskt och ställer problematiserande frågor. Varför gör vi detta, vad åstadkommer vi?

Vad är det då för dumheter vi gör? När ifrågasättandet saknas görs felaktiga prioriteringar, projekt sätts igång som inte är riktigt genom­tänkta och som man ­sedan fortsätter med och vi imiterar varandra alltför mycket.

– Vi har standardlösningar på alla problem, där ett exempel är vår fokusering på varumärke, övertro på regler och en mängd skyltfönster­aktiviteter.

En av de värsta och vanligaste formerna av funktionell dumhet tycker Mats Alvesson är ­organisationers värdegrundsarbete med alltför vaga, positiva ord som alla förväntas ställa upp på. En annan vanlig dumhet är övertron på ­ledarskapet som ska fixa det mesta. Han lyfter fram begreppet dumhetsledning, där man försöker få folk att inte vara så självständiga, utan ställa upp på vad alla andra tycker och tänker.

– Centreringen kring chefen som stjärnan i solsystemet gör att folk väntas ta följare­position och blir därmed passiva.

Ansvaret för att dumhetsbekämpa är allas, ­anser Mats Alvesson, även om ansvaret ökar ju högre position man har. Han tror att hr har en viktig roll att spela.

– Hr kan ibland stå för en stor del av dumhetsproduktionen genom mycket policys, planer, ­byråkrati och fyrkantighet. Men i bästa fall
har man koll på organisationens processer och ­försöker fånga upp signaler och lärdomar kring skyltfönsteraktiviteter, meningslösa rutiner och ritualer, modeföljande, med mera, och kan på så sätt bidra till att minimera den funktionella dum­heten. Man kan till exempel ha mindre ­utveckling och mer avveckling av allt som ser bra ut men som är ­ineffektivt.

Vad säger dina kritiker?

– Tror inte det finns några, de flesta håller med på ett principiellt plan men säger att ­funktionell dumhet är svårt att jobba med. Trycket på ­anpasslighet är stort. Det jag fram­för allt vill åstadkomma med boken är en med­vetenhet om detta. Är man med­veten om funktionell dumhet, kan man agera klokare och mer självständigt.

Bekämpa dumhet så här

Ha förnuftsombud, personer som har som tillfälligt jobb eller uppdrag att ansvara för dumhetsbekämpning, på samma sätt som det finns skyddsombud. Förnuftsombudets arbetsuppgift är att samla in information om det som inte fungerar.

Ordna dumhetsbekämpningskommittéer, grupper som försöker se igenom vad ni håller på med i organisationen. Vad har ni för ­visioner, värdegrunder, planer, policys regelverk, utvecklingsprojekt och vad bidrar de egentligen till, mer än att hålla folk sysselsatta? Vad av allt detta skulle ni klara er bättre utan? Gör detta utan att snegla på sär­intressen eller att det är känsligt att ta upp.

Överge myten om konstant positivitet. Bygg upp en negativ kapacitet, en förmåga till saklig kritik.

Mats Alvesson

Professor i organisation och ledning vid Ekonomihögskolan vid Lunds ­universitet.

ELSA FRIZELL


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN
#5